Nya genetiska fynd kan förklara orsaken till sporadisk ALS
Forskare vid Umeå universitet, Ulm och Mannheim-Heidelberg har undersökt om genetiska förändringar som uppstår i enskilda celler under individens livstid kan bidra till sjukdomsutvecklingen.


- Resultaten bidrar med ny kunskap om möjliga genetiska mekanismer bakom sporadisk ALS, skriver forskarna Peter Andersen och Karin Forsberg, Umeå universitet i ett pressmeddelande.
I studien ingick vävnadsprov av hjärnbarken från patienter, varav 13 patienter med sporadisk ALS sjukdom, fem med ärftlig familjär ALS-sjukdom och sex personer med andra sjukdomar.
Med hjälp av omfattande DNA-sekvensering av ALS-associerade gener identifierades en signifikant ökning av somatiska mutationer i sporadisk ALS, men inte hos patienter med familjär ALS med känd monogen orsak.
Minst två mutationer
De 13 patienterna med sporadisk ALS hade minst två mutationer och oftast i två olika sjukdomsanlag.
Vanligast förekommande var en egenskapsförlust på grund av en mutation i sjukdomsgenen FUS, det vill säga Fused-in-Sarcoma. Det fanns hos nästan alla av de 13 patienterna. Enstaka patienter hade till och med två mutationer i FUS-genen.
För att kartlägga vilka celltyper som drabbas analyserades även single-cell RNA-sekvenseringsdata från hjärnbarken för att undersöka varje enskilds cells beståndsdelar i en vävnad.
Sporadisk ALS
Resultaten visade att somatiska mutationer förekommer i högre grad i så kallade excitatoriska nervceller jämfört med andra celltyper, särskilt hos patienter med sporadisk ALS.
Detta stärker hypotesen att sjukdomsinitiering sker i nervceller och pekar ut excitatoriska neuron som en potentiell utgångspunkt för den patologiska processen.
– Våra resultat tyder på att även genetiska förändringar som bara finns i en begränsad del av hjärnans nervceller kan räcka för att starta sjukdomsprocessen, säger professor Peter Andersen.
Skillnad mellan individer
Studien ger stöd för en modell där sporadisk ALS delvis kan orsakas av ackumulering av somatiska mutationer i motorisk hjärnbark samt en ny förståelse för varför ALS uppstår och varför sjukdomsförloppet kan skilja sig så mycket mellan olika individer.
Om somatiska mutationer i hjärnans celler i framtiden kan identifieras hos levande patienter, till exempel via blodprov eller prov av ryggvätska skulle det på sikt kunna öppna för mer individanpassade och genriktade terapier, även för patienter utan ärftlig ALS.
Studien genomfördes vid Umeå universitet samt vid Ulm och Mannheim-Heidelbergs universitet.
Läs hela rapporten: Somatic gene mutations in the motor cortex of patients with sporadic amyotrophic lateral sclerosis.
Fler nyheter
Det senaste från stiftelsen och forskning inom ALS


