Individanpassad dosering av tofersen kan krävas för god effekt
Individuell dosering kan vara nödvändig vid behandling med tofersen för att uppnå önskad effekt. Det visar ny forskning finansierad av Börje Salming ALS-stiftelse.
– Studien tyder på att individuell dosering kan vara nödvändig vid behandling av patienter med tofersen för att uppnå ännu bättre klinisk effekt och samtidigt undvika negativa sidoeffekter, säger Laura Leykam, forskare vid Umeå universitet.
Laura Leykam har i sin avhandling bland annat har undersökt SOD1-halten och enzymaktiviteten hos behandlade ALS-patienter med hjälp av en nyutvecklad och mer relevant analysmetod.
SOD1 är ett viktigt enzym som skyddar kroppens celler från skador orsakade av reaktiva syreföreningar. Mutationerna destabiliserar SOD1:s naturliga struktur, vilket leder till felveckning av proteinmolekylerna som då ansamlas och bildar toxiska aggregat inne i nervceller.
Tofersen mot SOD1
Tofersen är det första läkemedlet som specifikt godkänts för behandling av ALS-patienter med en SOD1-mutation och är utformad för att minska mängden SOD1 i cellerna. Behandlingen innebär samtidigt att skyddet mot syreradikaler minskar eftersom nivån av SOD1 sjunker.
– Det finns sannolikt en gräns för hur lågt man kan trycka ned SOD1-mängden utan att orsaka problem. Barn som föds helt utan fungerande SOD1 utvecklar nämligen också motorneuronsjukdom, säger Laura Leykam.
Laura Leykam forskning visar att SOD1 finns i en tiondel så stor mängd i nervsystemet som man tidigare har trott. Mängden varierar mellan olika vävnader men i snitt utgör enzymet 0,16 procent av alla proteiner i centrala nervsystemet, vilket gör det till ett vanligt förekommande protein.
Mäta enzymaktiviteten
Vanligtvis mäts SOD1-mängden hos patienter i blod men forskargruppen där Laura Leykam ingår har utvecklat en metod för att kunna mäta enzymaktiviteten i ryggmärgsvätska, vilket ger en bättre inblick i vad som pågår i centrala nervsystemet.
Med metoden har Laura Leykam i ett pågående projekt undersökt ryggmärgsvätska från 20 ALS-patienter med 15 olika SOD1-mutationer som behandlades med tofersen 100 mg i månaden.
Mätningarna visar att aktiviteten minskade i olika grad hos alla behandlade patienter och att det tog mellan fyra och tolv månader innan behandlingen gav full effekt.
Individanpassad dos
Laura Leykam ser att enzymaktiviteten inte bara varierar mellan patienter med olika mutationer utan även mellan patienter med samma mutation i SOD1 och mellan olika mätningar under behandlingstiden.
Dessa skillnader kan vara en del av förklaringen till att några patienter har en utmärkt effekt av tofersen medan enstaka andra patienter har sämre effekt och någon ingen effekt. En viktig slutsats är det troligtvis finns utrymme för högre doser då ingen av patienterna var i närheten av en aktivitetsnivå som kan antas vara skadligt låg.
– Min förhoppning är att SOD1-aktivitetsmätning ska bli rutin i uppföljningen av ALS-patienter som får tofersen och liknande SOD1-reducerande behandlingar som för närvarande är under utveckling. Det kan vara avgörande för effektiv behandling och visa vägen mot mer individanpassad läkemedelsdosering, säger Laura Leykam.
Ny utlysning
Forskningen om SOD1 och tofersen är finansierad av Börje Salming ALS-stiftelse från utdelningen 2023. Stiftelsen kommer under 2026 att utlysa ytterligare medel med start den 1 april. Mer information finns här.
Här finns hela rapporten Quantitative studies of superoxide dismutase 1 in amyotrophic lateral sclerosis att läsa.
Fler nyheter
Det senaste från stiftelsen och forskning inom ALS
Gävle Golfklubb stöttar kampen mot ALS och stiftelsens arbete
Golfsäsongen är igång för fullt och Gävle Golfklubb fortsätter sitt engagemang som partner
Domarhjärtat – initiativet som lyfter dem som sällan syns, men är helt avgörande för idrotten
Initiativet hyllar hockeydomare som gör verklig skillnad.
En kväll för Börje fyllde Solvalla med hopp, gemenskap och engagemang
Årets hyllnings- och insamlingsgala En kväll för Börje genomfördes på Solvalla.
