Ny fas 2-studie ger lovande resultat för flera typer av ALS

Läkemedlet är en monoklonal antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein men har effekt även på patienter med så kallad sporadisk ALS och inte enbart på patienter med ALS-sjukdom till följd av en genförändring i SOD1-genen. 

Resultaten styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.

– Detta är den första fas 2-studien som utvärderar ett läkemedel riktat mot SOD1-sporadisk ALS och ALS-patienter med mutationer i SOD1-genen. Studien gjorde det möjligt för oss att noggrant bedöma patientsäkerhet, farmakokinetik och samtidigt inhämta tidiga signaler om biologisk effekt på sjukdomen, säger Peter Andersen, professor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och överläkare vid neuro-huvud-halscentrum, Norrlands universitetssjukhus.

Läkemedelsstudien är den största som hittills utförts i Norden. Utöver patienter från ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet deltog även patienter från Karolinska universitetssjukhuset.

– Detta är en fantastisk nyhet. Studien visar positiva resultat utan allvarliga biverkningar. Vi hoppas nu verkligen att denna studie blir godkänd så vi kan börja behandla våra patienter, säger Caroline Ingre, professor neurologi vid Karolinska Institutet och ansvarig för ALS-forskningen vid Karolinska universitetssjukhuset. 

Studien mätte bland annat effekt på rörelseförmåga, lungfunktion och överlevnad. Även mätningar av halten av neurofilament, en viktig biomarkör för graden av pågående nervskada, visade positiv effekt.

– Det är fantastiskt att Umeå och Karolinska Universitetssjukhuset kan samarbeta och vara i framkant när det gäller internationella behandlingsstudier vid ALS. Sverige hade flest patienter i studien då Umeå och Karolinska inkluderade lika många patienter vardera, säger Caroline Ingre. 

– Resultaten är intressanta men behöver reproduceras i en större patientgrupp för att bekräftas. Det är min förhoppning att en större fas 3-studie som innefattar fler patienter och över längre tid snart kommer att genomföras. Den kommer att ge oss bättre kunskap om långtidseffekterna av läkemedlet och omfattningen av den kliniska effekten vi observerar i den genomförda fas 2-studien. I dag finns inga offentliga uppgifter om en eventuell kommande fas 3-studie, säger Peter Andersen.

Det nya läkemedlet är en så kallad monoklonal antikropp som är specifik för felveckat SOD1-protein. I drygt 15 år har schweiziska biotechbolaget Neurimmune forskat för att ta fram en ny behandling inriktad mot ALS orsakad av felveckat SOD1-protein. 

Den specifika SOD1-antikroppen som använts i studien, AP-101, upptäcktes när forskare i Schweiz sökte en förklaring till varför vissa personer blir mycket gamla utan att utveckla sjukdom i nervsystemet. 

Forskarna upptäckte att en liten grupp kärnfriska äldre människor hade bildat olika så kallade auto-antikroppar mot felveckade former av proteiner som kan orsaka några av våra vanligaste hjärnsjukdomar. De presenterade teorin att dessa auto-antikroppar skulle kunna ha en skyddande effekt mot ALS, Alzheimers, Parkinsons med flera sjukdomar.

Om läkemedelsstudien

Under 2022–2025 har en precisionmedicinsk fas 2-läkemedelsprövning utförts vid ett mindre antal universitetsjukhus i Europa, Korea, Kanada och USA. Sponsor av studien är bolaget AL-S Pharma AG som ägs av schweiziska biotechföretaget Neurimmune och amerikanska läkemedelsbolaget Lilly.

Studien inkluderade drygt 70 ALS patienter. Under studiens första sex månader fick patienterna placebo eller aktiv antikropp, AP-101, genom en intravenös spruta i armen var tredje vecka. Under de efterföljande sex månaderna fick alla inkluderade patienter antikroppen.

En tredjedel av de medverkande patienterna hade en mutation i genen som kodar för SOD1 och två tredjedelar hade diagnosen sporadisk ALS-sjukdom.

Studieresultaten visar en gynnsam effekt av behandling mot felveckat SOD1-protein. Effekten observeras både hos patienter där ALS-sjukdomen orsakas av en mutation i SOD1-genen och hos patienter som inte har en ärftlig förändring i SOD1-genen och så kallad sporadisk ALS-sjukdom.

Effekten är störst hos patienter med en mutation i SOD1-genen. Ytterligare och längre studier behövs för att bekräfta resultaten.

Resultaten av studien presenterades den 5 december 2025 vid ALS-konferensen The International ALS/MND Symposium i San Diego i USA.

SOD1-ALS

Det finns flera typer av ALS-sjukdom med många olika orsaker. 1993 visades att en genförändring i genen som kodar för proteinet SOD1 kan orsaka ALS. Nu vet man att 2 till 5 procent av alla ALS-fall orsakas av SOD1-mutationer. 

Ytterligare cirka 52 ALS-gener har hittats hos patienter men fortfarande är orsaken till merparten av olika typer av ALS okänd. 

För drygt 20 år sedan observerade forskare vid forskningsobduktioner på Norrlands universitetssjukhus i Umeå att ALS-patienter med mutation i SOD1-genen har klumpar av felveckat SOD1-protein inne i motorneuronen och att sådana SOD1-aggregat spelar en avgörande roll för sjukdomsutveckling.

Kort därefter upptäckte forskargruppen att även ALS-patienter som inte har en mutation i SOD1-genen också har SOD1-aggregat i motorneuron i ryggmärgen. Forskare i bland annat Kanada, Tyskland och USA har senare bekräftat att patienter med sporadisk ALS kan ha inlagringar av felveckat SOD1, men tills nyligen har det varit en gåta om dessa SOD1-aggregat driver sjukdomsutvecklingen eller bara är en konsekvens av en ALS-sjukdom.

Den aktuella studiens resultat styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.

‍